"Upp och hoppa Tor och slå på trumman bror", sjung jag och Morfar för två veckor sen.

Jag hade världens bästa Morfar! Han ställde alltid upp på oss barn & barnbarn... Han fanns alltid där, när jag var glad och när jag var ledsen. Han var "tuff tuff cool"!

Morfar blev 85 år.

Mitt brev till honom:

Vi ses när min tid är inne käre vän! Jag tror jag har fått ett uppdrag att sprida glädje med min musik.. Och jag tror inte du vill se mig ledsen Morfar. Jag lovar att jag ska lyckas någon dag med det jag håller på med. Du kommer alltid finnas i min vardag och i mina tankar. Älskar dig

"Upp och hoppa Tor”:(

/ Ditt barnbarn Björn Wallgren

Tisdagen den 9:e februari 2010 kommer jag alltid komma ihåg!

..................................................

Varför blev det såhär... Skrev jag när det tog slut mellan mig och Erica!

Sen hände det något!

Jag har börjat blivit som någon typ av "my name is earl"...

Ser möjligheterna framför alla problem.

Jag tror jag har börjat hitta en positiv sida utav livet... Som jag alltid får höra är ju livet en gåva. Var rädd om den. Du bestämmer själv över den.. Du gör vad du vill med den.. Istället för att dränka mina sorger i saknad utav Erica.. Så tar jag varje dag med en positiv tugga av glada tankar och ser allt fint som jag har runt om mig. Tänk att jag fått världens bästa vänner, lärt mig spela gitarr, inte har några sjukdomar, får mat och tak över huvet, kunna andas, kunna vara med, kunna älska, kunna tycka om saker, ha känslor, uppskatta människor, ha världens bästa familj, ha världens snällaste farmor, farfar och mormor och ha ett hjärta för alla… När jag sitter varje morgon med kaffemuggen och har detta positiva tänk så ser livet mycket lyckligare ut.. 

 

Marie

14 februari 2010 22:54

Vad fint du skriver om din morfar,
jag är säker på att han fortfarande finns med dig.
Jag förlorade min mormor i augusti förra året, i en fruktansvärd sjukdom. Jag vet hur det känns. Så ofantligt tomt, sorgligt och framförallt konstigt att någon som alltid funnits där, inte längre går att nå som förut.
Men de man älskar finns ändå inom en och det är en fin tröst. Och livet, det får vi leva för dem som inte längre kan! :)

http://frokenm.bloggplatsen.se

 

marcusgrip

15 februari 2010 01:15

Du har helt rätt och du säger de ord jag levt efter länge. Varje steg jag tar säger jag tack för, allt är så otroligt och "det blir vad du gör det till" är mer djupt än man tror. Det är DU och ingen annan som bestämmer hur du upplever en situation. Jag väljer att se livet och alla dess överraskningar och händelser, små som stora som bra saker, lärorika och vackra!

Vi har det väldigt bra, varför ödsla tid på gnäll? Helt rätt av dig tycker jag!

Kärlek!

http://blogg.marcusgrip.com

 

PomPe/\/

15 februari 2010 20:01

höru du dit LIK, Ge mig ackorden till låten. "upptäck världen"

 

sanna

15 februari 2010 20:56

Hej, vilken underbar morfar du verkar ha haft,
och vilket fint barnbarn du måste ha varit för honom.
det märks på sättet du skriver till honom, och om honom,
för oss läsare.
själv förlorade jag min fina farmor för ett par veckor sedan,
hon blev 89 år,
världens mysigaste dam som aldrig gnällde utan bara var nöjd med precis allt,
jag är så tacksam för att jag fick så många år tillsammans med henne,
och även om det smärtar att mista någon man älskar,
så vet man att hon själv är helnöjd,
finns så många hon kramas och skrattar med uppe i det blå nu :)

jag känner inte dig,
men dina ord värmde,
du skriver fint,
jag hoppas du får en bra vecka,
var rädd om dig och lycka till med musiken och allt, själv sjunger jag bara hellre än bra :)

http://www.sannaengstrom.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Skavsår i hjärtat ”Saknar alltid dig, två tysta sekunder, i väntan på ett svar… Det känns som igår, idag, det var alltid du och ja... Vi var barn, unga som fan och i väntan på att dra… Kusten var klar. Men de bombade cent...

Året 2010 var FANTASTISKT eller?!   Året började med att det tog slut med Erica, Morfar dog, Feber la ner, jag gick ner 20kg, blev osams med massor, låste in mig och min utväg blev sedan en tunnelbanna i Stockholm! Men året bestod oc...

Tacka Mamma och Pappa för att de födde mig 24 augusti 1989 på en bb i Västerås!   Björn Erik Wallgren – Killen som har som mål att bli Sveriges skönaste kille! Det här inlägget handar om låten  ”Bara en s...

Det här är inte likt mig alls… Problem, problem och problem! Livet känns så jävla nedstämt just nu… 100 tankar dansar i otakt i mitt huve.   Saknar Sala, saknar och ha en flickvän, saknar och skriva texter, saknar och skapa musi...

  Jag kände att det var dags att tag i mitt skrivande igen! Mycket har hänt sen sist.   Såhär ser jag ut nu. Jag bor numera i en lägenhet fylld från golv till tak med prylar och saker som gör mig glad i en stad där jag börjar känna mi...