Björn Erik Wallgren 890824

Alla inlägg under mars 2010

Av Björn Wallgren - 17 mars 2010 22:26

Ibland undrar jag varför man gör som gör eller är som man är…


Jag tror alla människor har ett litet tv-spel hjärnan som är fylld av ”livet”.

Som tv-spel är uppbyggda så har man så kallade uppdrag, nivåer, mat, sömnstunder, bilar, tjejer, killar, barer, kompisar, skador, vapen, kärlek, pengar, fester, dödsfall, katastrofer, musik, platser, världar, stadsdelar, jobb, extra liv, kläder med mera. För att kunna utvecklas och gå upp nivå…


Som det vanliga livet…

För många är tv-spelet i hjärnan ett sätt att bara sprida glädje eller hat. För andra handlar det om katastrofer och för det allra flesta är tv-spelet pengar, vänskap och kärlek.


Men mitt lilla tv-spel är nog ganska mjukt…

Såg för en vecka sen att jag hette ”kjambjornen” på helgon förut haha.


om jag skulle ge en gissning på vad mitt lilla tv-spel är. Så står det nog med stora bokstäver ”Omtänksam och kärleksfull kille som någon vacker dag kommer lyckas med sin musik”…


Något jag själv måste börja träna på är att sluta STRESSA… Blir nästan stressad genom att bara flytta fingrarna och skriva ordet.. Åh stavades det med två ss!


Jag har varit jävligt upptagen med mig själv…

-Morgan - Den här bloggen skulle ju handla om saker som fick dig glad Björn?

-Men jag måste skriva det här…

-Morgan – Okej Björn!


Mitt liv har varit jävligt tungt nu under de senaste månaderna… Det är alltid jobbigt när saker och ting tar slut. Men det är inte bara därför jag har mått piss:(


Det var som värst var när jag var själv. Då skrev jag som mest låtar och drack vin! Samtidigt var det jag själv som valde att isolera mig ifrån mina vänner och familjen! Jag ångrar inte det på något sätt mer än glädjas över, hur underbart bra vänner/familj man har egentligen...


Mina vänner/familj= Det bästa som finns! Jag gjorde en låt en gång i tiden som hette ”tuff tuff cool” den beskriver väldigt bra in på er…


Problemet med mig var att jag hade för mycket  bollar i luften

Tog åt mig för mycket JA istället för NEJ… Typ som filmen ”YES MAN”… Och då åt jag dåligt, sov dåligt, söp för mycket och köpte alldeles för mycket skit!

Jag tror alla människor har/kommer hamna där någon gång under livet..


Mitt bästa råd/tips..

Hitta dig själv först innan du kan hjälpa andra.. D.v.s  var med dig själv, men se alla andra…

 

Björn Erik Wallgren är tillbaka igen…


Säger varje dag att jag mår bättre och bättre.. OCh det känns otroligt härligt och säga "fy fan vad jag mår bra".


Mitt 2010 kommer att vara underbart!!


Jag tror på spöken gör inte du de?

Av Björn Wallgren - 4 mars 2010 00:03

Vem är du?


Björn Wallgren


Hur gammal är du?

20 år


Vem är du egentligen [den korta historien?]

 


Jag är Björn Wallgren uppväxt från en liten stad i Västmanland.

Har en pappa som jobbar som chef, en mamma som jobbar som nattsköterska, en lilla syster som pluggar till florist och en stora syster som bor/jobbar i Stockholm.


Vakna upp BB i Västerås.


Farmor Siv, Farfar Bengt, Farfars ex Ulla, Signe gamelfarmor som är död, Mormor Ann-Marie och Morfar som precis dog var ofta hemma hos oss.


Pappa spelade Kiss, Ebba Grön och Black Sabbath för mig när Mamma var borta.


På den här tiden bodde jag på område i Sala som heter Turbo.


Gick sedan på dagis på bryggeriet där jag blev bästa kompis med Robban, Alexander och Peter med flera. Jag minns att jag var ihop med nästan alla tjejer i klassen. Tyckte som barn att det var roligt att klä ut sig och busa. Redan som fem åring spelade jag dragspel.


Sen flyttade jag till Loftvägen. Där jag lärde jag känna Jesper, Anton, Stor Linus och Lill Linus, Johan, Camilla, Sara (R.I.P), Bella, Kakkan och Clara (R.I.P) med flera.


Sedan började jag lågstadiet på Styras skola.


Skolan låg väldigt nära där jag bodde.


Där fick jag min första långtradare (kyss). Jag gillade att bygga kojor i skogen och spela fotboll med Emma.


Vi hade en jätte läskig mattant. På den här tiden var det inne att ha tävlingar i ”mat”… Som tur var så var det ”ravioli” eller inte. Jag hatar ravioli fortfarande idag.


När skolan var slut hängde jag alltid med Johanna.


Jag minns min lärare Siv, hon var alltid snäll mot mig.


Sen började jag mellanstadiet på Åkraskolan. Då blev jag bästis med Rebin, Robert T, Dennis, Oskar Josef, Talan, Rizgar med flera.

På den tiden var det viktigt att vara inne dvs. Du skulle ha det som alla andra hade.

Jag började åka skateboard, för det gjorde alla i sexan. Jag köpte en jätte dyr ”Jojjo” för det hade alla coola killar i femman.


Men mellanstadiet gav mig en musikalisktstart. Jag började spela trummor. Pappa har alltid varit rädd om sina trummor, men på den här tiden var det okej. Fick jag väldigt mycket egen tid för att träna.


Trummorna tröttnade jag sedan på när hiphopbyxorna och wutang växte fram. Jag blev en så kallad hiphoppare. Minns fortfarande när jag tog min veckopeng och åkte in till ”city records” och köpte ”betong djungelboken”.


Jag hade en väldigt bra lärare på mellanstadiet ”Bosse” hete han.

Nu hade roliga-timmen blivit populärt och det var nog här jag började spela i band för första gången.


V.I.P, Black Maffia, Älgarna och systemet med mera var band vi ställde upp med varje vecka.


Sen började jag högstadiet på ekebyskolan… Jag var en kille som hängde med alla. Tror jag bytte stil 10gånger under min högstadietid.


Hamna i en väldigt bra klass och två veckor in på första terminen utav 7an vart jag tillsammans med Linda.


Och i slutet av sjuan träffade jag även Johanna…


På den tiden var jag ganska vältränad för min unga ålder. Rebin och jag spelade otroligt mycket ”stockholmsfotboll”. Det hela gick egentligen ut på att få ut sina aggressioner.


Rebin har alltid varit min bästa kompis. Vi tog cyklarna varje dag till högstadiet. Oavsett om det regna eller om det var snöstorm.


På rasterna gjorde vi mycket hyss och blev skolans ligister tillsammans med ”engelska b” gruppen.


På den här tiden spelade jag med Jesper Söderberg, Sebastian Nordström, Josef Tunervi och Dan Goren och vi bildade ett bandet The Castaways. Eftersom mina barndomsvänner Alex och Josef gick i min klass så passade även vi på att bilda dödspop bandet ”toruted mind”.


Sen konfirmerade jag mig och träffa Maria.


Jag har nog alltid varit lite annorlunda och social. Har alltid haft lätt att prata och umgås med folk.


När jag väl började i 9:an så hade jag tankar att fortsätta med min musik fast på en annan ort. Pappa tyckte att jag skulle flytta till Stockholm. Men jag valde Örebro. Jag träffade då Malin i samma veva.


Det tog slut mellan oss och jag starta upp Blixtlås med Josef och Alex och träffade Matilda.


Vi spelade in 2 låtar i en sommarstuga i Sofielund och då träffade jag Pontus.


Pontus är min bästa kompis. Jag minns första gången jag träffade han.


Och sen kom flytten till Örebro.  


Den får jag berätta någon annan dag!


SÅ VEM ÄR JAG?

Fyll i om jag har glömt någonting? Jag tog den korta versionen…

Skapa flashcards